FÖRSVUNNEN SEDAN 2012

Amnesty Press: 2016

Den 15 deshuimeng-2016-amnesty-presscember 2012 stoppades Sombath Somphones bil av polis. Sedan dess har ingen sett honom. – Jag hoppas att han lever. Att inte veta är det allra svåraste, säger hustrun Ng Shui Meng. Text: Ivar Andersen

Ng Shui Meng vill inte trä as i sitt hem. Hon misstänker att det är övervakat.

Istället föreslår hon ett möte i den lilla butik för rättvisemärkta och lokalproducerade varor som hon driver i centrala Vientiane. Hon startade rörelsen som en extra inkomstkälla för att nansiera de landsbygdsutvecklingsprojekt hon drev tillsammans med maken och livskamraten Sombath Somphone. Det var också här hon såg honom sista gången – den 15 december 2012 – för nästan fyra år sedan.

– Han hade haft ett möte och mötte mig här i butiken, säger Ng Shui Meng. Jag körde min bil och han följde efter i sin jeep, vi skulle bara hem och äta middag. Jag lade märke till att vi åkte förbi en polispostering och en stund senare märkte jag att han inte var bakom mig, men jag tänkte att det kanske var en annan bil emellan. Jag åkte hem, lagade mat och dukade bordet. Men Shan kom aldrig.

Sombath-bamboo-02
JAPANBESÖK. Sombath Somphone på ett foto taget av frun Ng Shui Meng vid ett besök i Japan 2008.

Sombath svarade inte i telefon. Ingen av hans vänner hade hört av honom. Sjukhusen hade inte fått in någon patient med hans signalement.

Nästa dag polisanmälde Ng Shui Meng makens försvinnande. Därefter försökte hon rekonstruera hans färdväg. Vid polis- posteringen de passerat föregående kväll lade hon märke till en övervakningskamera och kontaktade polisen för att få se video- upptagningen. Vad hon beskriver som en ”väldigt ung” polis godkände hennes begäran.

– Det jag såg chockade mig, säger Ng Shui Meng. Filmen visade hur polisen stoppar hans jeep. Jag ser honom gå ut och gå mot polisen. Sedan stannar en motor- cykel. Föraren pratar med polisen och kör iväg med Sombaths jeep. Sedan dröjer det några minuter innan de knu ar in Som- bath i en bil och kör iväg honom.

Polisen nekade att lämna ut lmen men tillät en familjemedlem som följt med Ng Shui Meng att lma skärmen med sin mobiltelefon. Denna mobil lm är i dag den enda kopia som existerar för den som vill granska Sombath Somphones försvinnan- de. Trots era erbjudanden om extern hjälp med teknisk analys har laotisk polis nekat Datt tillhandahålla originalet.

Den o ciella utredningen slog – i strid med videobevisningen – fast att polisen kontrollerat Sombath Somphones körkort men varken gripit eller kvarhållit honom. Samtidigt lanserade myndigheterna ett möjligt motiv till försvinnandet: ”Det är möjligt att Herr Sombath har kidnappats på grund av en personlig kon ikt eller en a ärskon- ikt.”

Amnesty International drog en annan slutsats. I en rapport från 2013 konstateras att allt pekar på att Sombath Somphone föll o er för ett påtvingat försvinnande.

”Det faktum att polisen inte gjorde någonting för att hindra att Sombath fördes bort antyder antingen inblandning eller delaktighet. Polisen försökte inte hindra kidnapparna eller skydda Sombath. I alla händelser kan Sombath inte ha blivit bort- förd utan polisens kännedom, vilket tyder på antingen stöd eller samförstånd”, skriver Amnesty International i rapporten.

Vem var då denne man som laotiska myndigheter fruktade så mycket att han var tvungen att försvinna? I utländska medier har Sombath Somphone omväxlande kall- lats aktivist eller människorättsförsvarare men Ng Shui Meng säger att ingen av dessa termer ger en trä ande beskrivning:

– Att vara aktivist skulle vara ett hinder i Laos eftersom du alltid är beroende av samarbete med regeringen. Sombath arbe- tade speci kt med hållbar utveckling och utbildningsfrågor för att förbättra livet på landsbygden.

Ng Shui Meng brottas själv med att förstå kidnappningen av maken. Han utmanade inte myndigheterna och hade goda relatio- ner med era medlemmar i regeringen.

– Han kände till de restriktioner som nns i Laos, vad man inte kan göra och säga, och han försökte aldrig testa grän- serna. Men kanske blev någon grupp avund- sjuk för att hans idéer ck så stor spridning? Jag kan inte förstå varför, men ibland kan människor som förespråkar fred och icke- våld ses som farliga av vissa grupper, säger Ng Shui Meng.

Sedan 1996 anordnas årligen högni- våmötet asem där ledare från Eu- ropa och Asien möts för att diskutera ekonomi och politik. I anslutning till och i samarbete med varje möte arrangeras också Asia-Europe People’s Forum, aefp, där det civila samhällets organisationer möts för att diskutera samma frågor.

2012 hade uppdraget att arrangera asem tilldelats Laos. Anne-Sophie Gindroz hade då tillbringat 3,5 år i landet som landschef för den schweiziska biståndsorganisationen Helvetas. Det som skulle komma att bli hennes sista månader i Laos ägnade hon åt att i samarbe- te med Sombath Somphone organisera just aefp.

– Laos ville inte ha fo- rumet men de var tvungna att acceptera det för att få högnivåmötet, säger hon. Sombath var optimistisk, han försökte alltid se det positiva i tillvaron och tyckte att det var ett bra tillfälle att bygga förtroende med regeringen.

Med ett tusental deltagare blev forumet den överlägset största tillställning i sitt slag som anordnats på laotisk mark. Men myndigheterna såg till att sätta sitt avtryck på arrangemanget. Anne-Sophie Gindroz beskriver deltagare som hotades, informa- tionsmaterial som beslagtogs och diskussioner som in ltrerades av regeringsagenter.

– Forumet var stort med aktivister från Thailand och Europa och för de mer kon- servativa elementen i regeringen blev det en väckarklocka. De ck en uppfattning om vad ett civilsamhälle är för någonting och kom fram till att de inte vill ha det i Laos. De ville sända ett budskap. Att de kommer att fortsätta öppna sig ekonomiskt men inte politiskt.

Efter forumet skickade Anne-Sophie Gindroz en skrivelse till andra internatio- nella organisationer verksamma i landet därhon beskrev trakasserierna under forumet. Myndigheterna kom på något sätt över en kopia och den 7 december utvisades hon utan vidare förklaringar från Laos. En vecka senare försvann Sombath Somphone vid poliskontrollen. Bägge händelserna är enligt Anne-Sophie Gindroz relaterade till forumet:

– De angrep mig för att jag är synlig. Och de angrep Sombath för att han är den mest respekterade företrädaren för civilsamhäl- let i Laos. Vad de säger är att ”om det kan hända Sombath kan det hända er alla”, det är ett väldigt e ektivt sätt att skrämma till Etystnad.

Enpartistaten Laos har sedan Laotiska revolutionära folkpartiet kom till makten 1975 ett dystert facit gällande mänskliga och politiska rättigheter. Under senare år har markstölder och tvångsför yttningar dokumenterats i anslutning till infrastrukturprojekt, liksom förföljelser av minoriteter och era fall av godtyckliga frihetsberövanden.

Opolitiska föreningar och ideella organisationer är formellt tillåtna men all verksamhet följs noga av regimen. Och efter Sombaths försvinnande har hand- lingsutrymmet minskat än mer, säger Ng Shui Meng:

– Åren innan Sombath försvann försökte er och er grupper organisera sig, men efteråt har det blivit svårare att få tillstånd. Och varje år när tillstånden ska förnyas så tar processen längre tid än året innan. Du måste få tillstånd att resa till provinsen du vill arbeta i, du måste låta lokala myndig- heter närvara under dina aktiviteter och inspektera allt ditt material och författa en utförlig rapport varje gång du har gjort nå- got. Möjligheterna har minskat och många väljer bort att arbeta med de känsliga Nfrågorna.

Ng Shui Meng är född i Singapore. Sombath Somphone kommer från en fattig familj på den laotiska landsbygden. De trä ades under universitetstiden i Hawaii, usa, och fann varandra genom motståndet mot Vietnam- kriget som hade spridit sig till Laos.

Efter krigsslutet följde hon med till Laos och medan Sombath Somphone bedrev sina hållbarhetsprojekt gjorde Ng Shui Meng karriär inom fn:s barnorgan Unicef.

I dag är det hon som försöker hålla projekten vid liv, i väntan på livstecken från maken. Att lämna det land vars styre av
allt att döma är inblandat i livskamratens försvinnande har aldrig varit aktuellt.

– Jag har haft mitt liv här med Sombath i mer än 30 år, säger Ng Shui Meng. Jag kan inte förutse framtiden men min plats är här. Och nu när han inte är här med mig kom- mer jag att stanna och leta efter honom.

Osäkerheten är det värsta, säger hon. Sombath Somphone var 61 år då han för- svann och hade precis börjat medicinera mot tilltagande prostatabesvär. Samtidigt har det blivit svårare att väcka opinion kring makens försvinnande. Människorättsor- ganisationer som Amnesty och Human Rights Watch är alltjämt engagerade, men de biståndsorganisationer och diplomatiska beskickningar som inledningsvis försökte pressa regimen tycks ha tappat intresset. Personalomsättningen är stor och när de som kände Sombath personligen lämnat landet har protesterna klingat av.

– Kanske är det vad de som tog honom vill, säger Ng Shui Meng. Kanske vill de utradera minnet av det Sombath stod för.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.